Följ oss på:

Epifania – Herrens uppenbarelse

http://xn--vrfrlsare-y2ah.se/wp-content/uploads/2020/01/Tre-kungar.jpegEpifania – Herrens uppenbarelse

Guds härlighet uppenbaras i Kristus Jesus. “Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen.” [Joh 1:9] Uppenbarelsehelgen (Epifania eller Trettonhelgen), som är den andra julhögtiden, kompletterar Juldagens Kristusmässa och skildrar hur Det sanna ljuset blir synligt och börjar sprida sig i världen. Genom Uppenbarelsehelgen framträder Kristus Jesus, född som människa, som Guds väsen i vår värld. För att preparera och göra de närmaste förtrogna med detta Gudomliga insteg erhöll Josef och Maria, samt de närvarande herdarna vid Kristi Jesu födelse, ordentliga besked från Herrens änglar om vem som kommit till jorden. Dessutom hade profeten Jesaja sedan länge förberett alla med “… Jag ska sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli min frälsning ända till jordens yttersta gräns.” [Jes 49:6]

Trots att profeter som Jesaja hade föranmält att vår Herre skulle komma in i världen blev den maktfullkomlige Herodes både överraskad och förfärad då han fick höra om denna födelse (Matt 2:3) och kallade till sig ett krismöte om hur denne nyfödde Konung skulle kunna hittas. Berusad av världslig makt var Herodes van vid att röja konkurrens ur vägen, om så vartenda gossebarn under 2 år skulle slås ihjäl (Matt 2:16). Måhända hade Herodes hört Psaltarpsalmen om att “Alla kungar ska falla ner för honom, alla folk ska tjäna honom.” [Ps 72:11] och jagat upp sig.

Världslig makt agerar utifrån principen att man löper ikapp om någonting (jmf. konkurrens, av lat. concurro). Framgång omfattas då även av när den sker på någon annans bekostnad; och man bör fråga sig vem det är som jagar på. Alla medel blir således tillåtna för att man själv skall nå målet, framgången och rikedomen. I centrum står självet (synonymt med ingen annan). De som är i vägen måste flytta på sig eller gå under. Detta utgör motsatsen till den djupt mänskliga längtan efter samhörighet och samverkan. Tyvärr utnyttjats denna mänskliga önskan av vår tids maktmänniskor till en förvänd form av skenbart sammanhörande och forcerat samarbete, samtidigt som Herodes ideologiska arvtagare förvrider solidaritet och mänsklig strävan, i sinna sanna former, till att bli ett slags tvångsmedel. Vi blir därmed fördärvade och blinda för varandra, för att istället skena in i ett själviskt mörker utan en tanke på vår nästa (Matt 22:39).

I sitt andra brev till församlingen i Korint beskriver Paulus vikten av att frigöra sig från det världsliga och sprida glädjebudskapet samt att upplyfta våra hjärtan och upphöja Kristus Jesus: “Om vårt evangelium är dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Den här världens gud har förblindat de otroendes sinnen så att de inte ser ljuset som strålar från evangeliet om Kristi härlighet, han som är Guds avbild. Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren och oss som era tjänare för Jesu skull. Gud som sade: ‘Ljus ska lysa ur mörkret’, han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus.” [2 Kor 4:3-6]

De vise männens (eller de österländska stjärntydarnas) ankomst, frambärande av symboliska gåvor och tillbedjan av Kristus Jesus, efter att ha följt en uppenbarelse (en stjärnas ljus), har blivit huvudämnet på Herrens uppenbarelses dag. Eftersom de vise männen kom från fjärran länder har Uppenbarelsehelgen även fått ett slags missionsmotiv, det vill säga Kristus Jesus som sann Gud och sann människa gäller alla människor och folk fjärran från födslohändelsens mittpunkt. Ljuset som de vise männen mötte spreds sedermera över världen.

Som Vår Herre förkunnade “Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas. Och man tänder inte ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på hållaren så att det lyser för alla i huset. På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen.” [Matt 5:14-16]

Låt oss sålunda vandra i Kristi Jesu ljus.
Låt oss upplyfta våra hjärtans prismor till att sprida detta ljus vidare.
Låt ljuset skina klart.

Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan
Epifania: De tre vise männen. Jes 49:5-7; 2 Kor 4:3-6; Matt 2:1-12.

Önskar du att fler får läsa detta?

Facebooktwitterlinkedinmail