Pingstdagen
Vilket är ondskans ansikte? Är det ansiktet som äter sin egen avkomma? Är det ansiktet som spyr förolämpningar, skrattar åt olycka och övertalar till moraliska dåligheter? Är det ansiktet som vänder sig bort från Gud och spricker upp i stolthetens självbelåtna leende? Är detta ansikte avskräckande eller intagande?
Man kanske kan beskriva det som gränslöshetens respektlösa ansikte, som inte bekänner Gud eller Guds vilja utan som konturlöst och sjukt av avund far fram över skapelsen och människors värdighetsgränser. Ett ansikte av girighet och högmod utan hänsyn eller samvete. Somliga låter sig imponeras av dylikt.
Likt de gränslösa byggherrarna vid Babels torn (1 Mos 11:4), finns i våra dagar självtillräckliga, giriga och maktfullkomliga människor som berusade av hybris tar sig alla tänkbara och otänkbara friheter. När de blir avslöjade rullar de runt i lögner och beter sig likt tonåringar samt skyller på omständigheter eller naivitet. Hur understår de sig att försöka ta äran av Gud? Hur kan de nedlåta sig till att handla med barn? Hur törs de experimentera med hälsa och människoliv? Högmod utan samvete.
När dessa blottor och beskrivningar ter sig allt för dystra, minns Kristi Jesu ord om Pingstens välsignelse: ”Men Hjälparen, Den Helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, Han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.” [Joh 14:26-27]
Mänsklighetens värsta inre fiender är de som självförhärligar sig i ett förvirrat självbedrägeri med kvasigudomliga proportioner. Dessa luciferiska tilltag är högförräderi mot mänskligheten, då man tillåter sig att högfärdigt behandla sina medmänniskor som simpla undersåtar, likt disponibla slavar att sända ut i krig, sätta i skuld och beskatta samt använda till otillbörlig förlustelse. Flugornas herre skrattar igenkännande.
Vi som kan hålla oss för skratt bör vända vår välbefogade avsky till förlåtelsens stilla medkänsla och be för dessa arma själar som har låtit sig korrumperats bortom de flesta sunda människors fattningsförmåga. Be för försoning, omvändelse och Frälsning, med tacksamhet för att Vägen tillbaka till Herren står öppen, genom Kristus Jesus.
“Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt.” [Ef 6:10-13]
Vi kämpar mot girigt högmod utan samvete.
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan
Pingstdagen
Läsningar: 1 Mos 11:1-9; Apg 2:1-21; Joh 14:23-31.
Önskar du att fler får läsa detta?
