Herrens mor Maria
Ett av de mer egendomliga kvasiargumenten inför folkomröstningen i EG-medlemskapsprocessen, som sedermera förändrades till EU, var ”Det är roligare att säga ja” (jo, det är sant). När man har skrattat färdigt åt denna formulering kan man fråga sig hur någon kan ta så pinsamt lättvindigt på allvarligt menade frågor. Överbevisade förövare som ställs inför domstolens fråga huruvida man är skyldig svarar nog inte sanningsenligt just för att det är så roligt, utan för att det är rätt och sant. Den som tänker efter kan nog komma på ganska många frågor och situationer som inte är så roliga med just ett jakande svar.
Hur mycket eftertanke skall man då ägna en fråga? När en kollega säger ”Hej, hur mår du?” förväntas blott ett lika artigt ”Bra, tack!” i retur. Mer anspråksfulla frågor innebär att vi behöver tänka efter innan vi svarar. Den fria viljan kräver medvetenhet och eftertanke. Vi behöver förstå oss själva och Livet samt inte minst Guds vilja med våra liv. Vi behöver vara beredda på frågor, och händelser, som vi kan komma att ställas inför, samt väga samman svaret innan vi uttalar oss. Annars gör vi oss själva till tarvliga reflexbågar eller reducerar oss till något likt maskiner.
Somliga lägger till och med ut maskinella resonemang (algoritmer) på ett slags slutledningsentreprenad till en så kallad artificiell intelligens, vilket är en omskrivning för en programmerad robot. En programmerad robot som självständigt följer instruktioner för att utföra uppgifter kan lösa komplexa, kvantitativa problem i slutna system, såsom schackspel, internmedicin och logistik. Kan vi dock utgå från att robotens programmerare har ett gott omdöme och vill människans väl? Hur har man ställt upp protokollet? Vilka begrepp matar man in? Vilka definitioner förkastas?
Hur svarar till exempel en sådan robot på frågan ”hur önskar du att barn skall växa upp?” respektive ”vilken är den känslomässiga mognad som dina barn kommer att få av dig till att uppfostra sina egna barn?” Har en robot en emotionell planeringshorisont? Hur svarar förresten en barnlös politiker på dylika frågor? Den som förlitar sig på ett robotsystem (”AI”) förlitar sig på dem som har programmerat detsamma och underminerar därmed sin egen fria vilja, då den fria viljan alltid behöver vara jordad i egna, mänskliga känslor, insikter och erfarenheter. Den som sätter sig i en rullstol av bekvämlighet kommer att få se sig själv förtvina. Vad händer med omdömet hos dem som förlitar sig på mobiltelefoner (”appar”), massmediala politruker och robotar?
Läs Bibeln om du vill vara väl förberedd. “Sök i Herrens bok och läs!” uppmanar profeten Jesaja [Jes 34:16]. Aposteln Paulus, Kristi Jesu tjänare, skrev till församlingen i Rom att “Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre. Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull. Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus.” [Rom 1:3-6] I Pauli andra brev till Timoteus står att läsa att “Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet” [2 Tim 3:16].
Genom att vara pålästa och väl förberedda kommer vi att ha lättare att förstå frågor samt ha en förståelse för vad vi kan förvänta oss av det egna svarets konsekvenser. Vi kommer därigenom kunna förstå skillnaden mellan att utväxla sociala artigheter vid kaffemaskiner, manipulativa försök till att förmå oss att tänka i en viss riktning samt när allvarliga, avgörande frågor kommer inför oss. Den som tänker efter kan säkert komma på flera frågor som faktiskt har varit livsavgörande, både för en själv och för andra. Bildning, eftertanke och ett följdfrågeställande sinne utgör en mycket god lots i livets okända farleder.
Vissa av dem som visste vad de skulle svara och göra har sedermera konstaterats vara helgon. De hade kanske inte alltid så roligt, men de levde enligt Guds vilja. De visar oss att det går att vandra rättfärdigt på Guds väg som människa. Vem tror förresten att Maria svarade ja för att det var så roligt? Hon tog emot det största en kvinna kan erbjudas: att få bära och uppfostra Gud själv. Inget litet förslag. Att tveka eller avböja vore verkligen förståeligt. Maria var emellertid ingalunda någon duvunge utan välorienterad i skrifterna, vilket även framgår av Marias lovsång. Hon förstod vad frågan gällde och såg sig som en villig tjänarinna som befunnits värdig till detta Gudomliga dåd, denna oerhörda Gudomliga nåd. Hon förstod vad hon tackade ja till: mänsklighetens Frälsning.
Så sök det ännu ofullbordade, omdömesgilla helgonet inom dig.
Sök i Herrens bok och läs!
Medan Gudabärerskan Maria bar på Kristus Jesus i sitt fysiska sköte skall vi bära Kristus Jesus i våra andliga hjärtan och likt Maria glädjas åt att även vi har fått del av Herrens nåd.
Fr. Albertus Magnus
Nordisk-katolska kyrkan
Fjärde Söndagen i Adventstiden: Herrens mor Maria.
Läsningar: Jes 7:10-14; Rom 1:1-7; Luk 1:39-56.
Önskar du att fler får läsa detta?
